Har ett skrivbord, en spegel, och ett bord, men fortfarande ingen säng och garderob. Igår köpte jag andrahandsgardiner som visade sig vara typ 20 cm för korta. Täcker de där resterande centimetrarna med en tavla på en grävling som jag köpte samtidigt med gardinerna, några kaktusar, och en shoppingkasse (som det är två hattar i - GUD VILKA NÖDVÄNDIGA SAKER JAG HAR KÖPT I DET HÄR LANDET HAHA). Funderar på att bara ge upp och köpa en smal och tunn enkelsäng att ställa längs väggen när jag inte sover i den. Det enda jag tänker på när jag är vaken är vad jag ska göra åt min sängsituation. Nu sover jag alltså på min gigantiska, oöppnade dubbelmadrass. Varje morgon har mitt lakan lossnat från sängen och jag ligger fastklistrad vid plasten som täcker madrassen. Det är totalt unheard of här med vuxna som sover i loftsängar, så alla loftsängar som finns är pyttesmå och useless. Kollade bäddsoffor på Ikea och…nej. Jag vet inte ens vad jag ska säga. De bara sög röv. Gud vad jag hatar att inreda det här rummet. Det är bara roligt med inredning om man bor stort och är rik. Mitt rum nu är mindre än mina föräldrars landställes badrum! DET NI.
Idag var jag på afrokaribbisk gudstjänst. Det var vansinnigt. Pastorn skrek så högt han kunde i 2 timmar och uggghhh. Jag gick dit för att jag funderade på att gå med i kören, men nu ska jag nog strunta i det.
PUBEN btw, fan vad jag känner att jag lettar alla down men jag gick inte på puben, orkade inte. Det skulle förvåna mig om jag någonsin går på pub här.
Jag börjar inte längta hem utan mer känna att jag verkligen inte passar in någonstans och att det enda som skulle göra mig riktigt glad vore att bli onödigt rik. Men jag orkar inte GÖRA mig själv tillräckligt rik, så öh, ja. Dags för er att avlida, rika släktingar! Nu fattar jag verkligen varför folk utbildar sig till typ jurister och civilingenjörer och ekonomer och dödar sina drömmar. Jag vet att jag själv skulle dö av uttråkan både av min utbildning och mitt jobb om jag blev nåt sånt, plus att jag varken har läshuvudet eller betygen för att KUNNA bli det, men jag förstår er nu, tråkiga människor, och jag förlåter er. *storsint*
Okej nu ska jag sluta datera. Måste byta binda. Blöder jag igenom på den här madrassen kommer jag inte kunna lämna tillbaks den sen.
Idag hittade jag och Umbrella en stol i zallmoge-stil utanför ett bostadshus i Stoke Newington (ett av områdena här i Hackney som de ultraortodoxa judarna bor i). Den såg först ut att vara mörkbrun, men efter att ha tagit hem den och skrubbat rent den visade den sig vara mer åt det beigea hållet. För varje jude vi såg på vägen dit och tillbaks, hasplade jag tvångsmässigt ur mig fakta av följande slag:
Chassider säger “oy vi mis” (”åh vad ful”) när de anser barn vara söta. Detta för att inte få det onda ögat på sig.
Chassiderna idkar en intressant sorts sexism; anledningen till att kvinnor utesluts från jeshivas och Torah-läsning är att de naturligt anses stå på en högre andlig och intellektuell nivå än män. Män behöver anstränga sig mer liksom.
Fysisk styrka och dito aktivitet ses ned på. I ultraortodoxa judiska skolor har man ingen idrott har jag för mig (läs “OK amen” av Nina Solomin) och ingen ägnar sig åt lågklassiga saker som gymmande på fritiden.
En chassidisk man får inte se en kvinna han ej är gift med i ögonen. Han får heller aldrig sitta mellan två kvinnor han ej är släkt/gift med. Kvinnor i sin tur får inte sitta bredvid en man de inte är gift eller släkt med efter att solen har gått ned.
Chassidiska kvinnor måste raka bort sitt hår efter att de gift sig. De ska sedan ha en sjal eller en peruk.
OCH SÅ VIDARE. Alla chassidiska fruar jag har sett här har haft helt fantastisk hy, vilket jag inte fattar hur NÅGON kan ha i London. Jag använder rengöringsmjölk och fuktighetscrème varje dag men har ändå ett värre pizzaface än jag hade i högstadiet. I den här stan är det smutsigt och hög luftfuktighet och de flestas hår och hy ser ut därefter (platt och fett) men chassidkvinnorna verkar immuna mot det här. Är det den judiska maten? Är det för att alla är gravida hela tiden - gravida kvinnor ska ju ha så bra hy? Är det helt enkelt Guds belöning för att chassiderna har rätt tro? Jag skulle vilja bli vän med dom bara för att se hur effektivt den vänskapen skulle rensa mina porer.
Jag skulle vilja nästla in mig hos dom bara för att perv out på alla chassidiska män. Jag har inte objektifierat ett så stort antal män samtidigt sen jag var ett 10-årigt Backstreet Boys-fan.
Jag orkar inte skriva ett långt inlägg nu, ska gå och lägga mig snart, men MÅSTE BARA SÄGA:
De två senaste inläggen var melodramatiska, jag mår bättre nu, allt känns bättre, min bitterhet över rumsituationen ser underbart nog ut att minska för varje minut som går - tror till och med jag snart inte kommer vara bitter alls - över det i alla fall - och att idag så bar jag och Umbrella hem ett skrivbord till mitt rum. Vi hittade det ståendes utanför en skola i det ultraortodoxa judiska området och bar det hem i ca 1 miljon kvarter. En het chassid (a.k.a. tinningslock-och-hatt-jude) stirrade på oss på vägen dit. Chassider får egentligen inte se kvinnor i ögonen överhuvudtaget, bara om de är släkt eller deras fru, så jag typ dör av excitement när sånt här händer.
Okej nu hinner jag inte skriva mer för jag måste sova plus detta är Umbrellas modem. Ska skriva mer om min chassidfetisch nån annan gång.
HEJDÅ BLOGGISLÄSARE!
Madrasserna levererades idag. Jag och Umbrella köpte likadana. Modellen visade sig vara för stor för mitt minimala jobbiga rum men passade självklart perfekt i Umbrellas stora fantastiska rum. Jag vill skicka tillbaks madrassen nu, men vet inte om jag orkar. Det var typ det största nederlaget sen jag kom hit: att se fram emot madrassen och att slippa den fruktansvärda luftfria luftmadrassen, och sedan se att madrassen nu tar upp typ två tredjedelar av mitt rum. Knowing me lär jag antagligen aldrig någonsin komma över mitt rums underlägsenhet. För att sluta dö av avund tror jag att jag skulle behöva flytta ut och bo med någon jag inte känner som dessutom har ett exakt lika stort rum.
Idag vill jag bara gråta men känner inte att jag bekvämt kan göra det någonstans här. Väggarna är extremt lyhörda och nu är dessutom Umbrellas pojkvän på besök. Ikväll fick jag äntligen mina hemnycklar så imorgon kan vi för första gången sen jag kom hit göra TVÅ OLIKA SAKER PÅ TVÅ OLIKA PLATSER OMG. Mina Umbrella-befriade planer är hittills att stanna hemma och gråta, samt att köpa skor.
Jag behöver verkligen antidepp. Det är högprioriterat nu. Jag behöver verkligen många saker, bland annat eget internet så att jag inte behöver sno Umbrellas mer, men det känns fan inte som att jag kommer orka göra någonting förrän jag får något humörstabiliserande. Det är inte normalt att känna sig suicidal på grund av en madrass storlek. En sak som är praktisk med London är att alla hus är så låga att det är svårt att hitta ett som man kan hoppa utför. Blir svårare med spontana självmord. Imorgon ska jag ringa den brittiska motsvarigheten till Vårdguiden och fråga hur jag snarast kan få tag på happy pills.
Orkar jag gå på pub (uuugggggggghhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh) nästa vecka? DEN SOM FORTSÄTTER LÄSA FLUNKY.GANGSTERVILLE.ORG FÅR SE!!!111
Nu är jag i London. Kom hit i tisdags. Bor i en liten tvåa tillsammans med Umbrella. Mitt rum stank fisk tills vi (läs: Umbrella, den händiga) bytte ut lampan idag. Hur fan kan en lampa lukta fisk? Hade någon FITT-OLLAT (alltså finns det något officiellt ord för det?) skärmen samtidigt som de hade en svampinfektion? We’ll never know.
Lägenheten är liten, nyrenoverad, och i stort sett omöblerad. Idag har vi varit och köpt en massa husliga saker typ madrasser, papperskorgar, hyllor, och blablabla. Imorgon levereras madrasserna hit och vi ska städa medan vi väntar på dom. Förhoppningsvis hinner vi köpa mer grejer också. För närvarande har jag bara en luftmadrass och ett nattduksbord i mitt rum. Alla mina saker ligger på golvet. Luften i luftmadrassen pyser jämt ur så jag har sovit på mina kläder för att slippa direktkontakt med parketten.
Continue reading ‘Umm bah rella ella ella ella eh eh’
Idag ska jag städa, beskära bilder och packa. Imorgon åker jag!
Tack vare A*Teens garderobtryckande är jag vän med Meidi!
Meidi vill att jag ska blogga om henne. “Typ ett Hanna Fridén-inlägg”, säger hon på MSN just nu. “Meidi är fin hon, det ska ni veta!”
Jag har känt Meidi sen 2003 eller 2004. Första gången vi träffades var på hennes födelsedagsfest, som jag blev inbjuden till via Helgon eftersom vi hade gemensamma bekanta. Jag och MW - som också träffade henne för första gången då - var där i typ fem minuter innan vi gick och åkte vidare till Nacka och blablabla, it was such a bad night att jag efter den kvällen helt gav upp tanken om att bli En Sån Där Ungdom Som Går På Fester Och Har Roligt. I alla fall! Mitt första intryck av Meidi var att hon var väldigt snäll och trevlig, hade dålig hy, och såg kort ut. (Anledningen till detta var att hon i hemlighet hade anorexia vid den här tidpunkten. Anorektiker ser ju alltid ynkligare ut.) Jag tänkte inte så mycket mer på hur hon var, utan fokuserade mest på att vilja dö och komma ifrån hennes lägenhet, som var fylld av en massa ungdomar som såg coola och smala ut. Nothing personal alltså!
Continue reading ‘Meidi’
“In England, we have such good manners that if someone says something impolite, the police will get involved. Christian Bale, I believe whilst in a restaurant, rolled his eyes at the lighting. That is an offense punishable by five years in prison in the United Kingdom. I admire Christian Bale and I think he’s one of the greatest living actors on the planet currently, but we cannot shirk when it comes to good manners. If it’s true that he also dropped a napkin on his way to the lavatory, then I think that he should possibly receive the death penalty.“
- Russell Brand om Christian Bales verbala-våld-incident
Om man skriver i en blogg och ingen kommenterar, finns bloggen då?
Att-göra-listans utveckling:
* att göra 4 st kopior av varje bild jag ska bifoga i mina 4 st stipendieansökan Uppdatering: Gick till tryckeriet idag och deras färgkopiator var trasig. Butiken där färgkopiatorn INTE var trasig var istället stängd. Så nu ska jag dit imorgon.
* skicka stipendieansökningar - kan inte göra detta innan jag har bilderna klara
* skaffa ny bank
* gå till banken med alla kontanter jag tjänade under utförsäljningen
* köpa en extern hårddisk samt göra hårddisköverföring - ska se om jag kan få mitt snälla och mer tech-savvy syskon att göra detta åt mig
* STÄDA MITT RUM
* gå till Stadsmissionen med de grejer som blev kvar från utförsäljningen
* försöka övertyga mina föräldrar att paya för spanskakurs i London FAIL :(
* göra BUDGET
* skaffa mobilt bredbandsabonnemang and whatnot
* hitta min jävla mobil som jag antar att jag tyvärr kommer tvingas använda i England
- - -
Eh! Jag behöver en sekreterare. Jag är inte en effektiv människa.
Continue reading ‘Joråsatteh’
På sistone har bloggandet bara känts som ytterligare en punkt på min äckligt långa att-göra-lista. Jag åker till London i början av nästa vecka. I helgen hade jag en stor utförsäljning av allt jag äger. Det kom 15 pers och jag blev av med massor och fick ihop 2500 kr. Jag känner mig jättenöjd med detta MEN nu återstår:
* att göra 4 st kopior av varje bild jag ska bifoga i mina 4 st stipendieansökan (mkt viktigt att skriva 4 st, yes)
* skicka stipendieansökningar
* skaffa ny bank (Skandia har inga avgifter alls för utlandsbetalningar, Nordea tar 50 kr för varje kortköp/bankomatuttag man gör utomlands, så BYE BYE Nordea)
* gå till banken med alla kontanter jag tjänade under utförsäljningen
* köpa en extern hårddisk samt göra hårddisköverföring
* STÄDA MITT RUM
* gå till Stadsmissionen med de grejer som blev kvar från utförsäljningen
* försöka övertyga mina föräldrar att paya för spanskakurs i London (mission impossible much?)
* göra BUDGET (hemska ord)
* skaffa mobilt bredbandsabonnemang and whatnot
* hitta min jävla mobil som jag antar att jag tyvärr kommer tvingas använda i England (ord kan inte beskriva hur innerligt jag avskyr mobiltelefoner - jag tror seriöst att typ 80% av människors mentala problem skulle botas bara ALLA MOBILER I HELA VÄRLDEN gjorde en kollektiv disappearing act)
–
Meidi lånade ut She’s Such a Geek som jag hoppas hinna läsa klart in between all this crap, men det verkar inte överdrivet troligt.